Jag såg just en film med Errol Flynn på TV 1000 Classic, tittade lite förstrött på den medan jag jobbade. Plötsligt började jag känna igen vissa saker, mer som en känsla än som konkreta scener.
Undrar om den inte spelades in på 40-talet. Den var i svartvitt i allafall, och hjälten var en smula lik Ledin, fast i page och sammetskläder, och andligen var det ingen “Sensuella Isabella”-feeling. Jo, han var snygg! Åtminståne tyckte jag det när jag var liten – typ 7 år.
Jag dyrkade John Derek också efter att ha sett “svarta örnen”. Då var jag riktigt liten! Filmen kom 1951. Mamma lyckades alltid mygla in mig i biografen. Folkets hus i Iggesund. Där var det matiné varje söndag klockan 15:00. Den kostade 75 öre. Fick man en krona, så hade man 25 öre över och det räckte till mycket godis. Det fanns t.ex ettöresgodis. En tablettask kostade från 15 till 25 öre. Hade man tur var det Kalle Anka till förspel. Då skrek och jublade alla ungarna.
När filmen var slut var alla glada utom jag. Jag var på ett hopplöst trist humör. Hur kul var det att vakna upp ur drömmen och befinna sig där jag var? Var fanns de vackra kvinnorna i släpande sammetsklänningar och tylleffekter? Sjörövarna? De vackra och romantiska vyerna?
Ute tutade fabriken och luktade som den brukade. Gubbarna hade sina vegamössor och damerna sina lönpöschor! Mössor av fårpäls eller liknande som såg ut som pölsa. Pölsa i lönn – förklädd! Uttalades LÖÖNPÖSCHA. – Var har jag gjort av min LÖÖNPÖSCHA, brukade mormor säga. Nå, inga hattar med plymer på herrarna och inger flor på damerna. Så jag var sur.
Fick såsmåningom bioförbud. – Ungen blir som förbytt, sa mormor. Jag fick nöja mig med söndagsskolan där August, tant Jenny och tant Frideborg undervisade. – Köm ihög va ni har löfta Gud, sa August, varpå vi svarade högt: – Att vara snälla!
Ja, Gud och Jesus fick man ju inte se heller, men det var bilder av dem i “Lillklassen” och “Barnens vän” de små tidningarna man fick med sig hem efter att söndagsskolan var slut. Då började kyrkan. Och där satt man som tända ljus och vågade inte röra en fena. Sen var det kyrkkaffe. Och nån matiné blev det ju inte för den obstinate ungen.
Jag gjorde senare en deal – om jag gick i söndagsskolan och sen i kyrkan, där jag även uppträdde och sjöng, då skulle jag få gå på matiné också. Jag fick lova att inte bli som förbytt efteråt, och det höll ganska bra!
Smart ideal =O)
helt otroliga priser på den tiden för en som inte var med då.
Ja vegamössor det talade även min morfar om.
Han bodde på något något i göteborg som hette lilla Vegagatan central Ggb. Hus finns ej kvar längre rivet sedan många år . Detta en liten tanke som vegamösa väcker hos mig.
Ja, fabriken luktar fortfarande, det kan jag garantera.
Vegamössorna är väl mestadels utbytta till kepsar.
Söndagsskola o ettöres godis glömmer man ej.
Mest kommer jag ihåg när vi gick o läste för konfirmationen.
Normalt skulle man vara klar fram i maj månad.
Men vi fick snabbstudera, konfirmation i januari.
Prästen hade förskingrat o skulle skaka galler därav tidigarelagd konfirmation. Han hade bl.a skänkt pengat till fattiga i församlingen.
Vad ditt inlägg väckte minnen.
Charlotte
Charlotte!
När, var, var detta!? I Igge?
Detta var på 60-talet i Skara. Konfirmationen var i
Skara Domkyrka, där du var nyårsafton.
Alla tanter grät vid predikan, han höll en sån fantastisk predikan. Han var ytterst charmerande!
Charlotte
Så synd att han skulle skaka galler då om han predikade så fint. Han kanske bara hölls på halster ett tag!
Men om han gav pengarna till de fattiga, var ju synden kanske inte så stor. En Robin Hood-präst? / Py
Glömde säga, det var jag som i Skara berättade att det var ca 25 år sedan jag lyssnade live på dig i Örebro (Raj Montana).
Jag är ofta på bruket i Igge genom jobbet.
Tycker det är trevligt, fina människor o jag gillar Hudik, övernattar där vid mina besök på bruket.
Boka besök hos kunder norr om Dalälven är lätt!
Folk är lugna, trygga o generösa.
Har rest runt en hel del, jobbat utomlands, men norr om
Dalälven är tryggt.
Charlotte
Ja du, så slagfärdigt! Skaka galler, hållas på halster.
Du har en fantastisk förmåga.
Önskar ofta jag vore slagfärdig o spirituell, tacksam för att det finns förmågor som du.
Senast förgyllde du min bilfärd till Igge, lyssnade till ditt besök hos Lotta B i P4, bilresan gick lätt o fort.
Charlotte
Gick oxå i söndagsskolan när jag var liten tant Sara som hade hand om den. Hon var sådär snäll.god och glad som man tänker sig en söndagsskolefröken ska vara. Hon bodde i en liten röd stuga. Dit var vi barn alltid välkomna! Hon var verkligen barnens vän!